Arkiv för januari, 2015
Barnes får det att svänga
36-årige singer/songwritern Dave Barnes kan konstatera att elva år gått sedan skivdebuten – och sedan dess har en hel del hänt. Dave har – förutom att ha hunnit bli äldre! – även hunnit med att slå till med en del listframgångar med låtar som ”Little Lies” och ”White Flag”. Däremellan har han även hunnit med att släppa en riktigt bra julskiva, så någon större tvekan om att Dave Barnes besitter en enastående känsla för att skriva hits råder väl knappast! Inte minst har han en ständig förmåga att få det att svänga, och att fånga lyssnaren både genom gung och text.
Det är en intressant artist som brukar släppa intressanta alster ifrån sig, och givetvis så även på nya skivan ”Golden Days”. Försäljningsmässigt har skivan kanske inte sålt riktigt lika bra som föregångaren ”Stories To Tell” – och inte heller har den föregåtts av en så monumental succé som exempelvis ”White Flag” – men icke desto mindre finns en del sköna russin att plocka ur Golden Days-kakan. Exempelvis denna ”Twenty Three” – i klassiskt Barnes-snitt!
Spotify-länk: Dave Barnes – Twenty Three
Youtube-länk: https://www.youtube.com/watch?v=q-5hVLozu00
Nytt liv för vacker lovsång
Upp ur askan efter David Crowder Band reste sig The Digital Age, som med dunder och brak slog till under 2013 med skivan ”Evening: Morning” som innehöll bland annat magiska hiten ”Captured” – ett av det årets bästa låtar. Nu bjussar bandet på sitt första material sedan just 2013. Eller tja, nytt är kanske fel ord då bandet ger sig kast med stora lovsånger som ”It Is Well” och ”Oceans” på sin nya EP ”Rehearsals Vol 2”. Som namnet antyder är EP:n en uppföljare till 2012 års EP med samma namn (med tillägget Vol 1 förstås!) och då det även då handlade om vackra lovsånger.
Från den nya EP:n kärar vi mest ner oss i Jeremy Riddles vackra lovsång ”Fall Afresh” som här i The Digital Ages tappning får nytt liv och sprider ny magi. Klart lyssningsvärt!
Spotify-länk: The Digital Age – Fall Afresh
Youtube-länk: https://www.youtube.com/watch?v=250a8hFgbug
2015 – Kearneys år?
Förvisso är året fortfarande ungt, men om vi tittar lite i spåkulan för 2015 finns det en del som talar för att 2015 kan bli Mat Kearneys år! Redan i december släppte han ”Heartbeat” som en första liten frestelse från vad som komma skall. Den braiga singeln har sedan följts upp av ännu braigare (ursäkta ordet!) ”Just Kids” och nu senast ”One Black Sheep” . Ska man tro dessa låtar så kan nya skivan ”Just Kids” bli något riktigt, riktigt spännande! Stor hitfaktor, signerat Kearneys egen fingertoppskänsla för grymma låtar och texter. Hitvarning!
Spotify-länk: Mat Kearney – One Black Sheep
Youtube-länk: https://www.youtube.com/watch?v=BQLwT10w4H
Ny singel – och nytt sound – från Fireflight
Amerikanska tjejfrontade rockarna i Fireflight har de senaste åren fått en allt större skara fans på många håll, även här i Sverige. Inte minst briljerade bandet fullständigt för några år sedan med fantastiska skivan ”For Those Who Wait” som på allvar satte bandet på rockkartan.
Sedan dess har en hel del hänt. Bandet har hunnit med att släppa ett till album – ”Now” – som kom 2012, men bandet har också brutit upp med sitt skivbolag. Istället har bandet genom en egen kampanj samlat in pengar till att spela in nästa alster. ”Innova” kommer skapelsen att heta, och första smakprovet – och smått förfärligt svårstavade – ”Resuscitate” vittnar om ett något nytt sound denna gång, med mer elektronisk touch och något dämpad rockframtoning. Hursomhelst lär ”Innova” vara ett album att hålla koll på under 2015!
Spotify-länk: Fireflight – Resuscitate
Youtube-länk: https://www.youtube.com/watch?v=PHOitbbqr-0
Hör av dig!
Har du kommentarer, feedback eller kanske tips på ny skön musik? Hör av dig till mig! Du når mig via coturnix(a)hotmail.com.
Och glöm inte vår spellista Vibe Top 25 där nya sköna låtar regelbundet läggs till. Du hittar den här: Vibe Top 25
/Mattias
Third Day tillbaka!
Amerikanska rocklegenderna Third Day behöver knappast någon närmre beskrivning. År efter år har de släppt det ena alstret bättre än det andra, och hyllorna därhemma är sedan länge välfyllda med priser och guldskivor. För ett par år sedan släppte bandet sitt senaste alster, briljanta ”Miracle”, och snart är det dags igen. I april släpper bandet nämligen sitt nya lovsångsalbum, ”Lead Us Back”. Första smakprovet, ”Soul On Fire” (med All Sons & Daughters som gäster), gör såklart redan succé, och vågar vi tro att även nya lovsångsplattan blir en riktig succé? För alla vi Third Day-fans minns nog bandets två grymmens bra lovsångsskivor under namnet ”Offerings”, och blotta tanken på ett nytt sådant album gör säkerligen längtan till april än större…!
Spotify-länk: Third Day – Soul On Fire (feat. All Sons & Daughters)
Youtube-länk: https://www.youtube.com/watch?v=i7lv9oMjv_0
Andraé var en trendsättare och plogspets
När jag växte upp blev jag utan att veta om det påverkad av Andraé Crouch. Så här i efterhand känns det som att inte en enda gudstjänst gick utan att man sjöng någon av hans sånger. Var det inte stroferna ”För det når mig när jag är i dalen” eller ”han har makt att göra under än i dag” så var det ”Lova Gud, o min själ” eller, kanske mest frekvent, ”Min Gud tillhör äran, för allt som han gjort”.
Andraé Crouch var en gospelsångare men också en lovsångsledare. De två tjänsterna är svåra att hålla isär, tror jag. Jag tänker till exempel på Andraé Crouch & The Disciples skiva ”Live in London” som genomsyras av kärleken till Jesus och lovsången till Gud. I början av inspelningen säger Andraé:
”Jesus lever och han är här i kväll. Vi vet det eftersom vi tog med oss honom hit – men när vi kommit hit så upptäckte vi att han redan var här. Ikväll ska vi inte ha en konsert utan gudstjänst”.
Ja, ”church” var det ord han egentligen använde. Alltså – att hänge sig till Gud i gudstjänst, sång, bön och förkunnelse.
Samma sak såg jag när jag hörde honom på Livets ord i Uppsala 2003.
Tillsammans med svenska gospelkören Solid Gospel gjorde han ett stopp på turnén ”Gospel around the world” och hade bland annat med sig den legendariske trummisen, Bill Maxwell.
Mitt starkaste minne från konserten var inte någon särskild sång utan när Andraé satte sig vid pianot och drog i gång ”church”. Jag minns att musikerna i bandet hade lite svårt att hänga med i var han var på väg så Bill Maxwell steg in och tog över med en virveltrumma och en cymbal. Tillsammans drog Andraé och Bill ner himlen i Livets ords stora kyrksal på ett alldeles speciellt sätt.
Det var som att vi i publiken inte längre var publik till personerna på scenen utan att vi tillsammans var tillbedjare inför Guds tron. Vi var ett ackord, om man så vill. Eller – ”samlade” som det står i svenska översättningen om lärjungarna i Övre salen på den första pingstdagen.
Det är just där lovsångsledaren har sin uppgift. Att samla alla tillsammans, oavsett musikaliska preferenser, åsikter om hur en gudstjänst borde gå till eller teologiska skiljaktigheter.
Inför tronen är vi alla lika och där finns bara jag och Gud. En sångare som klarar av att leda flera tusen personer till den platsen har fått nåd från Gud.
Andraé Crouch var en av de personerna. En trendsättare när det gäller det musikaliska och en plogspets när det gäller den andliga sångaren och musikerns tjänst.
Jag ber till Gud att många, många personer runt om i Sverige och världen ska inspireras av Andraé som gått före och visat på en annan väg än världens väg. Visat på vägen fram till tronen.
Jag vet att åtminstone jag inspireras till nya saker av det arvet.
